Hela våren har varit en tillbakagång, tillbakagång i baktakt. Jag har hittat tillbaka till reggae! Det känns skönt och det känns bra. Att vara tillbaka på dessa rötter jag en gång odlade. Och så har jag lyssnat på Göteborgsduon Äkta kärlek, de är jättebra de med. Och slår vårens debatthit, Fridas "Dunka mig gul och blå" med hästlängder. Det är innovativt och äkta och det är feminism.
Och så har jag faktiskt fixat en bra grej, skrivit ledare på beställning och inte gick jag under av prestationsångest. Bara nästan. Och fixat två jobbintrevjuer inför nästa vecka. Vårdish, men vad kan man göra. Båda personerna jag pratade med kändes trevliga och tillmötesgående och det ena stället kan faktiskt bidra med något for real. För mitt kommande projekt. Och det är inte att underskatta!
Läst inlägg på Feminietik och blivit förbannad har jag också gjort. Nu soppa. Rödbetssoppa.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Det gick ju inte att kommentera på Böle...
Har citerat dig på min LenaK-blogg.
Och upptäckte att du också publicerat ett avsnitt - det som du rekommenderade mig häromdagen.
Nåja - jag _ska_ lära mig finska nu - som du ser så har jag redan gjort framsteg...
Avaa pussi. Sulji teipillä.
Irrota tähän asti.
Kramar
Etkä sitten saa peittää sitä suljettua pussia :-)
Tillbakagång till rötter är bra. Rötter som ligger och förtvinar utan näring är inte bra. Fråga nån som begriper sig på krukväxter så får du höra att rötterna måste vårdas. Vilken tidsperiod har du hittat tillbaka till när det gäller reggaen, om man får fråga en sån enkel fråga?
äkta kärlek är från mitt ghetto. eller bor där. de har gjort en hyllning till vårväderstorget och allt. bra som fan är de!
Jao! Ja det är de faktiskt. Och jag hörde dem på p3 imorse. Så hääärlig dialekt :-) Synd förresten, verkar som om jag inte hinner till dagfesten...men nxt tajm!
Skicka en kommentar