Det är helt klart nya tider nu. Alldeles plötsligt är det vara så. Och det känns…det känns! Det känns himla bra. Ett projekt börjar ta form, med en bra person som liksom bara fann sig där och i den och som tycker det samma. Tänker nog som jag. Och känner något. Och det kan banne mig bli grymmaste grejen jag gjort. Jag tror det.
Och min vecka i Finland var as good as it could be. Fantastiska möten med gamla kära vänner och en nyare variant också. Flöde. Samtal om kärleken och konsten och teatern och slumpen och avståndsrelationer (som alla verkar ha. The new black is it?). Och jag vill bara vara, skapa, göra saker som får mig att växa. Och jag har redan börjat, tänka sig!
Jag har också omvärderat en massa. faktiskt. Sett mönster, mints gamla saker och gamla känslor. Rädslan av att vara fel. Rädslan av att inte vara bra. Rädslan av livet och möten och vad den där ska tycka om mig. Viljan av att vara rätt, på mitt eget sätt. Och äntligen är jag det, äntligen är jag rätt för mig. Rätt i mitt liv och har förmågan av att göra rätta saker. Right stuff. Right on!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar