Att skriva jobbansökningar, det är som att skriva till den där brevvännen som aldrig svarar. Jag borde veta, har ju haft så många sådana. Borde ägna mig åt ge och ta relationer, inte bara ge och ge-relationer.
Kolla, det här kan jag! Och det här och det här och det här! Så här bra är jag. Och så här så här så här…så-här-bra-är-jag!
Men ändå, inget svar. Inget ekoljud som studsar tillbaka från arbetslivets avgrund.
Fast ibland…ibland får jag ett tack tack, men nej tack! Så och si och si och så många sökte och flertalet var vet-du-vad mycket väl meriterade. Mycket väl meriterade…fast det var inte jag.
Borde ägna mig åt brevvänner som svarar. Åt relationer med ge och ta, inte ge och ge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar