Vad konstigt det är. Att vad än jag gör, missunnar mig själv, eller unnar mig själv...jobbar med macjobs eller försöker satsa på det jag vill göra så är den bara där. Den där klumpen i magen.
Jag borde lämna alla dessa val i någon annans händer. Vila i det. Bara softa. Tycka att läget är bra, att det fixar sig, löser sig. För så är det.
Och skriva lite vettigare blogg, lite oftare också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar